Efter uppehållet

Vissa har post marathon dippar, andra dippar av andra orsaker. Åter andra har så många roliga, spännande, skrämmande tokiga bollar i luften att löpningen inte riktigt hinns med. I ärlighetens namn kunde den säkert hunnits med men jag har helt ärligt tappat sugen. Jag går in i en mental vägg bara steg efter jag börjat spring och det ger sig inte som det brukar då det är tungt. Jag tar hinten den här gången och backar bandet lite.

Jag backar ordentligt till mina kroppsbyggardays och börjar om lite därifrån. Häng på om ni vill!
Jag var och körde det första passet idag i gymmet som skaffat guld maskiner visade det sig, jag är 30 kg bort från min första chin. Se där!
Över huvud taget verkar jag inte tappat mycket styrka sedan jag slutade alls, en riktig överraskning måste jag säga och jag ser verkligen fram emot att få lite fason på min otämjda kropp igen. Den har inte fått mycket aktivitet alls då jag inte löpt utan bara tokat. Det gör ont redan småkrampar och säger shiet vad du ska få lida imorrn. Men det blir nog bra tror jag. Peace out!