Jag kom fram till att jag behövde en paus i pluggandet och beslöt mig att gymma lite. Jag tänkte att en liten cykeltur dit nog är bra som uppvärmning. Sagt och gjort jag slängde mig iväg på cykelskrället och cyklade lite piano till gymmet.
5 km @ 10 min
Gymmade en timme och tänkte sedan på refrängen. Här kommer den illvilliga delen, cykeln började att växla upp själv i uppförsbackarna. Jag beslöt mig att ta en extra runda innan jag åkte hem för att få lite träningstid ändå. Min utvalda runda bestod till stor del av uppförsbackar. Jag svor och försökte motivera mig till att kämpa ändå. Här någonstans började blodsockret bli lågt men jag cyklade vidare. Tramp tramp, så efter en mil tar det plötsligt tvärstopp.
10 km @ 38 min
Kedjan är fastkilad mellan ramen och navet på hjulet. Kul kul. JAg svär nu mycket och är nästan på väg att börja gråta (nu är jag alltså någonstans vid minus tio på energiskalan, varenda liten backe är döööjobbig och nu detta). Det blir olja på min ljusa fina jacka, olja på vantarna, olja överallt. Kedjan går ej att rubba och humöret brister nu på riktigt. Jag ställer mig alltså balanserat och sparkar på den där förbannade cykeln tills jag är nöjd och lämnar den i ett dike. Yes. Energidippen är ett faktum sedan ett tag nu. Så snör jag på mig mina medhavda Kinvaras och fortsätter färden hem joggandes. Allt är uppför och mina hälsenor är för korta. Det går ändå relativt bra och jag är rätt nöjd med min jogg, den var orubbad av prövningarna och gick som ett urverk upp i skogen. Över några lägdor (orkade inte springa runt sjön...ville bara hem!!), blir blöt och kall men kommer till slut hem till det ljuva hemmet. Tack och lov.
4,56 km @29:44 min
Jag tänker minsann vänta tills det är mörkt innan jag hämtar cykeln...
5 km @ 10 min
Gymmade en timme och tänkte sedan på refrängen. Här kommer den illvilliga delen, cykeln började att växla upp själv i uppförsbackarna. Jag beslöt mig att ta en extra runda innan jag åkte hem för att få lite träningstid ändå. Min utvalda runda bestod till stor del av uppförsbackar. Jag svor och försökte motivera mig till att kämpa ändå. Här någonstans började blodsockret bli lågt men jag cyklade vidare. Tramp tramp, så efter en mil tar det plötsligt tvärstopp.
10 km @ 38 min
Kedjan är fastkilad mellan ramen och navet på hjulet. Kul kul. JAg svär nu mycket och är nästan på väg att börja gråta (nu är jag alltså någonstans vid minus tio på energiskalan, varenda liten backe är döööjobbig och nu detta). Det blir olja på min ljusa fina jacka, olja på vantarna, olja överallt. Kedjan går ej att rubba och humöret brister nu på riktigt. Jag ställer mig alltså balanserat och sparkar på den där förbannade cykeln tills jag är nöjd och lämnar den i ett dike. Yes. Energidippen är ett faktum sedan ett tag nu. Så snör jag på mig mina medhavda Kinvaras och fortsätter färden hem joggandes. Allt är uppför och mina hälsenor är för korta. Det går ändå relativt bra och jag är rätt nöjd med min jogg, den var orubbad av prövningarna och gick som ett urverk upp i skogen. Över några lägdor (orkade inte springa runt sjön...ville bara hem!!), blir blöt och kall men kommer till slut hem till det ljuva hemmet. Tack och lov.
4,56 km @29:44 min
Jag tänker minsann vänta tills det är mörkt innan jag hämtar cykeln...
No comments:
Post a Comment