Ja knät sitter kvar men de bråkar lite som vanligt. På önskelistan står att springa Lidingö ultra i april, men även att prova springa i barfotaskor. Något måste ju förändras eftersom knäna inte vill det.
1. Sjukgymnast (igen)
2. Mer styrketeträning
3. Kontrollerad viktnedgång
1. Sjukgymnast (igen)
2. Mer styrketeträning
3. Kontrollerad viktnedgång
det är mitt recept för att bli hel, stark och lättare. Allt detta borde mina knäleder bli till sig i byxorna av! Noterade f ö 80.9 kg imorse mot 84 kg post fjällmaran. Vilket upplevelse! Blir fortfarande taggad då jag tänker på miljön.
Ett problem finns dock, och det är här barfotingarna kommer in, allt känns futtigt i jämförelse. Ingen backe är tuff nog, ingen vy vacker nog, ingen runda lång nog. Jag vill vara ute i 10 h varje gång i underbar terräng med svindlande backar! Så det kanske måste bli något annat ett tag för att hålla motivationen uppe? Där kommer barfotingarna med grundträning och styrka in.
Ett problem finns dock, och det är här barfotingarna kommer in, allt känns futtigt i jämförelse. Ingen backe är tuff nog, ingen vy vacker nog, ingen runda lång nog. Jag vill vara ute i 10 h varje gång i underbar terräng med svindlande backar! Så det kanske måste bli något annat ett tag för att hålla motivationen uppe? Där kommer barfotingarna med grundträning och styrka in.
Vill nog trappa ned träningen under viktminskningsfasen, det gör faktiskt skillnad att träna på balans och underskott för knäsmärtorna. Kanske blir kosten för fettfattig? För dålig återhämtning? Något måste det ju vara, och då kommer barfotingarna att reducera mängden men ge bra träning ändå. Långsiktigt. Kanske inte i tid till Lidingö ultra men längre fram hoppas jag.
No comments:
Post a Comment