Sunday, 28 November 2010
v 47 summering
Styrka: 2 pass/ 67 min
MV: 82.7 (som lägst) snitträknat på veckans MV:ar har jag gått ned 2.71 hg. Nice.
HÄ dagar: 0 !!!!
yay, superstolt (samtidigt som jag skäms lite över att vara så stolt) över att ha klarat den första veckan på mitt nya liv även om dagens mellanmål blev oväntat stort och aningens onyttigt med naturgodis, kcal tätt och dåligt mättande. Lite socialt överskjut på budgeten skall ske nu på kvällen men sådant får man ta inbillar jag mig så gott det går...
Annars har det ju varit vilovecka den här veckan och det märks. Nya tag nu till veckan som jag ser fram emot väldigt mycket! Kan inte vänta, jag vill spränga 40 km gränsen!
Saturday, 27 November 2010
Kvällsjogg med lilla syster och veckans kost
I övrigt har veckan varit lugn, de där alternativpassen uteblev och kosten har legat kvar som fokus. Det har varit läskiga saker så som bufféer, efterrätter och oplanerade sötsaker. Det kan ju tyckas att det är rätt normalt mönster men läskigt likväl.
Måste lite stolt berätta att idag är den 6e hetsätningsfria dagen denna vecka, något jag är mycket glad över!
Det har nog varit nyttigt att ta en liten paus - kanske mest för psyket och starta om systemen på något sätt. Det är svårare att passa ihop en kontrollerad kost, alltså hetsätningsfri kost med mer träning på schemat. Man kastar fort fokus åt fel håll och man passar på att träna då man kan ergo blir rutinerna lite lidande. Det är bra att beaka sina rutiner ibland.
Tuesday, 23 November 2010
Vilovecka/40 km och mormorsrösten
Jag valde att vila denna vecka. Jag är tråkig, bara spinning och styrka och kanske kanske lite löpning om jag inte kan hålla mig borta. Varför inte ett corepass? På gymmet med struktur och inte ett sådant man kan styra upp själv med en planka, boll och en Garmin? Den som lever får se.
Sjukt sugen på ett långpass eftersom det gick så bra förra veckan.
Jag har en inre reversed-mormors-röst som alltid säger att jag inte klarar mer, först klarade jag inte 5 km, sedan inte mer än 7 sedan gick gränsen vid 10, 13, 15. 16km i följd förra helgen gav den så den teg. Iallafall tillfälligt.
Jag måste spränga bort den för gott och vad vore då bättre än att dra av ett 20 km pass till helgen? Det ultimata är när 5 milsgränsen sprängs. Då jäklar, då tror jag inte att den kan göra comeback någonsin.
Sunday, 21 November 2010
Summering v 46
36,71 km
281 min
Styrka
50 minuter
Vikten är okänd och förblir så. Tills imorrn =)
Saturday, 20 November 2010
Åter igen en ögonöppnare angående gammal träning
Min sträcka Indal-> Bergeforsen visar sig alltså vara 18km med lite hjälp av Indalsledenloppets hemsida. Se där, jag som tippade på 14 km som högst. Mycket bra planerat att ha det som första sträckan sprungen på asfalt. Dåligt planerat.
Annars har jag sprungit idag, 16.71km under 2h och 11 minuter, halva tanken fylld med vatten, pannlampa, R90 stället och Speedcrossarna. Det var planerat att dra 13 km längs älven där travfolket brukar köra men då de undlåtit att skotta vägen fick det bli Strömås ToR ist via Nordansjö.
Det var ett riktigt bra pass fast det var mildare snöstorm ute, brukar bli så när jag skall springa längre än milen. Pulsen var under god kontroll även fast några km i mitten av passet bestod av oskottad terräng. Ett par snälla skoterförare kom sedan och blåste förbi och skapade således bättre förutsättningar att ta sig fram till vägen igen.
Jag trivs verkligen med att vagga runt i omgivningen även om det är mörkt och snön blåser motvind. Det blir mer upplevelse på det sättet, mer genuint. Funderar redan på fler lopp ute i ödemarken fast solo. Fjällräven Classic hägrar, BAMM och Indalsleden loppet i sin helhet. Vet inte om det fortfarande går dock, lite oklart på hemsidan.
Tuesday, 16 November 2010
Det är jobbigt nu
Jag öppnade veckan med att äta sockerkakssmet till lunch igår, sedan köpa 3 hg kola på IKEA och smälla i mig det till kvällsmat och frukost. Sedan rullade det på med en överhoppad lunch idag och en mil i motionsspåret.
Det känns inte av första dagarna att man äter dåligt, klart jag vet det! Men inuti känns det ordentligt, jag vill göra det där förbjudna som det nu var 9 månader sedan jag sist gjorde.
Det är verkligen textbook example när man skriver ner det för sig själv men ändå kan jag inte få det att gå ihop inne i huvudet
Det är ingenting jag vill gnälla om och göra mig till offer för eftersom det alltid slutar som ett val för min del. Jag kan slippa må dåligt för en stund när dessa känslor tränger sig på och då gör jag det. Det är mitt tillkortakommande, det är allt jag kan förklara det som. Jag vet ju att måendet aldrig blir bättre av de tusen mackorna eller kolorna, whatever men jag gör det ändå.
Tusen gånger har jag försökt, terapi har försökt- jag vet att det är pågrund av mitt mående jag gör det, mer fett i kosten, mer fullkorn, mindre socker. Skomakare bliv vid din läst, jag börjar ge upp.
Samtidigt är det just den viljan att aldrig ge upp som gör det hela så hopplöst, jag vill ju verkligen äta balanserat och bra- hälsosamt utan socker och transfetter och e nummer MEN det slutar alltid med att måttan försvinner och vikten med den. Så jag försöker igen och tyvärr har jag misslyckats igen. Jag lever fortfarande i tron om att en dag klarar jag det, men det var inte idag.
Det var en annan sak när jag gick ner i vikt på monstrets vilja det erkänner jag, då såg jag det inte som något problem öht utan bara simpel logik men allteftersom har spelets regler förändrats och nu finns det inte en rätt sida att hålla sig på utan allt blir fel. 20 kg har jag gått upp och de vill jag bli av med men mest av allt vill jag bli av med monstret som vet alla kcalinnehåll utantill och som får panik då gränsen överskrids.
Det är mitt största fel och det som skapar stressfrakturer och skador, jag vet att det är fruktansvärt kontraproduktivt men jag kan inte sluta. Det ger mig fightingspirit att tänka på de ultralopp jag vill springa och hur en trasig kropp inte tar mig dit men jag kan inte luska ut en plan att ta mig dit.
Vecka 45 summering
Pass:
löpning 4 st, 33,7 km ,264 min
spinning 2 st, 75 min
styrka, 2 st, 80 min
Vikt:
83,9 kg
Känns inte bra på matområdet nu, tappar kontrollen alltför mycket. Kontroll som i att inte hetsäta. Jag har stoppat i mig allt jag sett utan att vara hungrig, mår bara illa av det. Måste jobba på skalldelen!
Riktigt nöjd med veckans löpning!
Friday, 12 November 2010
Arrangörsmiss; HK marathon
Nu när jag får fundera en stund blev jag även sorterad in i herrklassen sist jag amälde mig..hmm...
Nu blev det ju bäst det som blev eftersom detta är helgen efter vertex, eller i värsta fall samtidigt som vertex och då blir det ju inget. Men är det så att jag springer och inte bara hämtar tröjan (hehe) då är det halvmaradistansen som gäller eftersom jag inte tror mig springa två maror på en vecka, det blir lite överambitiöst så att säga.
Tips tips!
Karin Tri tränar med Alnö Race Team imorgon, en timmas löpning på Alnön är utlovad så varför inte dyka upp och göra sällskap?
Ja jag vet inte om jag kommit ut ur den geografiska garderoben, men i Timrå har jag mitt säte och tillika mina löpskor.
Jogg och cykling at a friday afternoon
Long Slow Distance alltså, fast man kan misstänka hallucinogener då jag (som gärna skulle genomföra klassikern om det inte vore för all uteträning som skidor innebär, kyla- usch!) frivilligt gav mig ut i den vita världen. Ja nu gick det ju inte så fasligt snabbt, milen tog ju 70 minuter men ändå. Och ja 5;41 var en enda lång nedförsbacke men ändock ändock, don't steal my thunder!
Återvägen tog dessutom 20 minuter längre än färden till gymmet MEN
jag slog post halvmara PB på 5 km, 33 minuter!
Hela 2 minuter mindre än brukligt alltså men det är rätt kul ändå att se på något sätt att det går lite framåt, det var dock tokjobbigt sista biten hem som tack för den positiva spliten eller vad man ska kalla det. Motsatsen till negativ är ju positiv så...
Tuesday, 9 November 2010
Vertex anmälan genomförd
Ursäkter och respekt
Jag hade tusen ursäkter då jag började springa, jag var för tung, hade för bulliga muskler, hade ansträngningsastma och var alltså känslig både för kyla och luftfuktighet, und so veiter. Men vem ursäktar man sig för egentligen? Sig själv? Någon annan? Vem? Man kan undra vem man behöver ursäkta sig för? Jag ursäktade mig fortfarande när jag sprang milen på 50 minuter inför alla som sa att jag var för tung för löpningen med att det gick ju så långsamt, det var ingen fara och valsen går vidare.
Jag respekterar alla som gör sitt bästa oavsett om det är att löpa GAX trans scania eller ta sig runt elljusspåret med blårött face. Alla som försöker helhjärtat skall ha respekt och det står jag för. De jag inte med bästa vilja i världen kan acceptera är de som ursäktar sig med diverse grejer gång på gång. De lurar ju ingen utom möjligtvis sig själva ett tag. Jag tycker att de borde respektera sig själva mer än att ljuga och jag tycker att alla som gör det som gör dem lyckliga förtjänar respekt även om omgivningen tycker att det är vansinne.
Inte så sammanhängade inlägg kanske efter 50 min spinning samt 40 min styrka med det är mina två cents. Mer respekt till oss själva, och därmed alla andra.
Sunday, 7 November 2010
Massa mat och monster samt summering för v 44
Idag var en sådan där dag när allt blev fel vad gäller kroppsbilden, det är inga trevliga dagar men de kommer med jämna mellanrum (låts säga en gång i månaden...) en skvätt gräts över kroppskompositionen och chips moffades som tröst på såren. Inte rätt någonstans, inte normalt ätmönster någonstans utan bara fel. Hela sista veckan har varit fel på matfronten och jag har hetsätit varje dag så gott som.
Det får en att sucka och tänka när skall det någonsin växa bort det där matmonstret men sedan är det bara att bita ihop och börja om igen i hopp om att skala bort något gram innan nästa sväng. Det är att vara fast någonstans mellan normalt matmönster med sikte på viktnedgång och känslokvävning med hjälp av kolisar. Jag vill ju gärna arbeta bort det sista men det är svårt, ack så svårt eftersom det alltid slår till när man är som sårbarast.
Anyways, cry me a river tänker ni säkert och väntar på veckosummeringen.
Har ingen vilopuls eller vikt att använda men pulsen har gått nedåt = inte sjuk längre samt vikten har gått upp pga allt ätande i onödan, men några pass här och var finns det alltid!
Pass:
1 core
3 löpning, 3h 35 min / 18 km
1 styrka (!)
2 spinning
Saturday, 6 November 2010
1h 45 min, 8 kilometer!?!
Ja okej då, två mackor och lite resorb samt lite promenerande blev det ju men framförallt blev det en tur över två berg och en ravin. Jag kan lova att min bakdel inte trivs sådär värst bra med livet just nu, huvudet njuter dock. Det var en riktigt skön runda!
Stack iväg ut så fort klockan sa att det var dags med äggmackan i ena handen och mina nya Speedcross 2 i den andra. Gillade skarpt skillnaden mot att springa i terräng med mina kayanos, man fick bättre grepp och speedcrossarna satt bättre på foten. Kayanosarna har en tendens att få mina tår att protestera eller överväga att komma ut genom meshpartiet uppepå skon, ingetdera skedde i dessa = mycket bra. Det man måste tänka på väldigt mycket på grusvägen däremot är att lyfta fötterna lite extra högt annars blir det något slags hasande eftersom foten då inte lyfter från marken, lite teknikövning mitt alltihop är ju alltid bra.
Jag började imorse med ett experiment för att inte springa sönder mig idag, det gick ut på att hålla mig i pulszon 3 under hela strapatsen. Det gick bra med dear old el Garmino 305 som hjälpmedel
MEN
jag sprang till stor del under kraftledningarna = osäker mätning av både höjd och puls, samt
felinställd klocka.
Basinställningarna är ju en maxpuls på 185 slag/minut och jag har i alla fall kommit upp 206 (även 250 vid ett minnesvärt tillfälle...) på träning, vilket innebär att min maxpuls borde vara en aning högre än det förinställda värdet även om inte 206 är helt korrekt det heller.
1h45min
8,47 km
144/165
Friday, 5 November 2010
Onsdagens pass utvärderat i efterhand
Men det nya var:
- Jag premiär använde mina kompressionsstrumpor
Lite skillnad, mer ont i hälsenan under aktivitet inga känningar efteråt, mindre ont i knäna öht. Vaderna kändes lite begränsade men bättre efteråt. Använde dem både under pass och efter för att testa.
- Premiärsprang med ryggsäck fullsmockad med saker
Funkar perfekt, kändes knappt att den fanns där och det bådar gott för framtiden :) Kunde springa med vatten, skor och ha torra kläder på spinningen trots regn och rusk ute. Kommer bli en bra lånpass vana.
- Premiärprovade att äta medan jag sprang:
Dubbelmacka med sylt och resorbpreppat vatten. Lite håll men inte fruktansvärt, tåls att övas in mer. Såg nog lite kul ut när jag kom i regnet springandes med en macka i handen :)
Blev 1h37min sammanlagt, det gick bra förutom att jag höll på att tuppa av under spinningen. Inte helt frisk än kan tänkas samt ett ovanligt hårt pass. Jag fegade alltså och tog det lite lugnt halva passet. Det får inte bli en vana!
Idag vankas mer spinning men utan löpning till. Det blir imorgon istället, blöt frusen terräng, jag längtar!
Monday, 1 November 2010
PF utvärderat
Det blev en lite längre provperiod men jag måste säga att jag är nöjd med resultatet av den. Jag tappade vikt precis som jag skulle utan att fördenskull gå lika hungrig som jag brukar under andra dieter. Jag ställer mig alltså positiv till den aspekten av dieten, sedan finns ju också delen då det hävdas att insulinnmivåer etc påverkas men den tänker jag inte ha någon åsikt om.
Så vi listar lite positiva saker och negativa saker igen:
Plus
Man kan äta mycket på en gång= mätt= psykiskt lättare att hålla
Att skippa frukost= längre sovmorgon
Eliminerar småätandet, plockandet som går utan att man tänker på det öht eftersom total fasta ingår i upplägget
Minus
Passar inte någon som tränar på morgonen och ändå vill fortsätta äta mat på kvällen, lättare socialt att skippa frukosten än middagen (även fast den egentligen bara intas vid ett annat tillfälle)
Fastan kan nog räknas som ett minus och ett plus då man inte äter någonting under den, gör det lättare att hålla än småduttning med mellisar i min mening men jag ser hur det kan vara ett problem. Svårt även innan man fått in vanan och inte tänker sig för.