Jag har utnyttjat denna tid att planera träningen och det är endast positivt. Igår firades en släkting med smörgåstårta och tillbehör, det gör att obehagsnivåerna är på plus 80 idag. Det är jävligt tråkigt för att uttrycka sig direkt.
Jag planerar annars framtiden och har kommit fram till att min gamla akademikerdröm har gått och dött under studieavbrottet, den ger ingen utmaning längre och jag har nu nya mål i sikte. Det känns bra att ha kommit till det beslutet.
Det känns peppande att ha resan mot maran framför sig med ett konkret mål utöver detta!
No comments:
Post a Comment